Att ge sig tid

Ett sätt att uppleva mer av natur är att ta det lugnt. Den som går ett varv genom Trädgårdsföreningens lilla park (7,5 ha) i lagom rask takt hinner inte se så mycket av det som gömmer sig i parkens natur. Det stör nog inte de flesta som tar en promenad här, man kommer lite undan från julhetsen och trafiken. De som väntar på nästa tåg/buss väljer gärna denna park alldeles nära stationerna. 

Vi gick något varv denna mulna fredagseftermiddag. Fågelborden besöktes av den vanliga blandningen av mesar, men också av kajor som lärt sig att skaka om fröautomaterna genom att flyga upp mot dem - sedan kunde de plocka solrosfrön nere på marken under automaten, klart arbetsbesparande för en så stor fågel. Mesarna klarade av att plocka frö på det vanliga sättet. 

Paret hänger ihop så länge de kan - och vill; byten kan säkert förekomma på samma sätt som hos oss. Ofta ser man att de följs två och två och ofta kan de sitta ihop tätt tätt. De är ständigt på jakt efter mat och äter allt vad de hittar. Dricker gör det på ett lite tidsödande sätt, de tar lite vatten i undernäbben och höjer huvudet, se bild. De enda fåglar som kan suga i sig vatten direkt är duvor och papegojor.  

''

Sikten är ganska fri i Trägårn, men det finns en liten remsa av buskage längs Allén och där kan små fåglar dra sig undan. Gick långsamt inne i denna lilla buskridå, där blåmesar, talgoxar, nötväcka och grönfink gömde sig. Vid andra årstider när flyttfåglar passerar fungerar dessa buskage som gömslen för rastande flyttfåglar, då kan man möta överraskningar. Gäller att gå långsamt eller inte gå alls, stå stilla långa stunder. Det var då en stenknäck damp ner på stigen framför mig. Sågs också senare i ett träd med små vad som såg ut som miniatyräpplen. 

I samma träd sågs också björktrast, koltrast och kaja frossa på de små röda frukterna. Ska kolla med kontoret vad det är för träd. Kan förstå att de är populära, fyllda av kolhydrater, ger snabba energikickar vilket kan behövas vare sig man ska vara kvar på vintern (koltrast) eller flytta runt (björktrast). Emellanåt var flocken med 30-40 björktrastar nere i rabatter och på stigar och letade ätbart. Trastar är ganska flexibla när det gäller mat, daggmaskar och larver på sommaren, bär på hösten. Både koltrast och björktrast har senaste seklet gjort, som man säger, en resa, från skogen in i staden. 

'

Vandrade ut vid södra ingången, vid Bältespännarparken. Där gick två parkarbetare med blåsapparater och blåste löv. Dieseldrivna dånande drabbade väl mest de som bar omkring på dem men lugnet och friden i denna park flög ju all världens väg. 

Resultatet blev små välordnade lövhögar efter vägkanten, det hela väcker lite frågor.

1) Finns det inga daggmaskar här? Om svar ja, varför i så fall ta ifrån dem maten?

2) Det finns eldrivna tystlåtna lövblåsapparater, snälla, kunde man inte byta till dem?

Avslutar med ett foto på Stora teatern, invigd 1859 från tiden före Kungsportsavenyn. Beskrivs som en byggnad med flera framsidor, stadsplanen var ännu inte helt färdig. Var från 1920 fram till Göteborgsoperans start 1994 - den byggnad som först var tänkt att ligga i Trädgårdsföreningen. Hur det nu hade sett ut.